HOTAD PÅ JOBBET

 

Du kan beställa boken av oss. Skriv ett mail till oss. Boken kostar 250 kr +moms & frakt. Boken är på 144 sidor. Författare: Olov Larsson.

Vad händer i huvudet när vi uppfattar något som hotfullt?

Av alla sinnesförnimmelser vi tar in från våra fem sinnen, syn, hörsel, lukt, känsel och smak är det endast en bråkdel som når vårt medvetande. Det är mängder av signaler som hjärnan tar hand om och sorterar utan att vi blir medvetna om vilka det är. Alla sinnesförnimmelser passerar genom delar av den äldsta delen av hjärnan, det som kallas det limbiska systemet och sitter mitt i huvudet. Den delen är ansvarig för sinnesrörelser och hjärnans primitiva larmsystem. Det limbiska systemet är alltid på jakt efter signaler som kan tyda på fara. Tolkningarna är med attityden:

Bättre larma en gång för mycket än en gång för lite och hamna i riktiga tråkigheter.

Limbiska systemet kan inte göra några noggranna värderingar av inkommande signaler utan gör endast en grov sortering. En noggrannare sortering tar längre tid och det är inte limbiska systemets uppgift, utan det ska gå fort att få igång larmreaktionerna i kroppen. Naturligtvis är det på bekostnad av noggrannheten. Jag tar upp ett exempel så att du ser hur det fungerar. Någonting som de flesta människor kan känna rädsla inför, känner sig hotade av, är ormar. Det är ju ingen yrkesrelaterad rädsla men eftersom den är så vanlig är den bra som exempel. Rädslan sätter igång reaktioner i kroppen och reaktionerna kan öka känslan av hot som spär på reaktionerna som i sin tur ökar känslan… Det här är alltså något vi måste lära oss hantera för att minska våra reaktioner vid hot. Tänk om det dessutom skulle minska ditt obehag vid möte med ormar. Inte så dumt.

Det här är Johan. Han blir överraskad av ormen.

   

 

 

 

 

 

 

 

Signalerna från ögat går till en växelstation, talamus, där den del av nervsystemet som hanterar t ex hörsel och syn har sin gemensamma koppling.

   

 

 

 

 

 

 

 

Nu går signalerna vidare för bearbetning utanför det limbiska systemet. Först går de till synbarken i nacken. Därifrån går signalerna framåt genom hjärnloberna och tolkningarna blir finare och mer exakt.

   

 

 

 

 

 

 

 

Men samtidigt som talamus skickade signalerna utanför det limbiska systemet till synbarken, fortsatte det limbiska systemet att jobba med signalerna. De tog då en genväg till amygdala, centrum för vårt primitiva larmsystem och våra känslominnen.

Så samtidigt som synintrycken behandlas i hjärnan har amygdala känt igen ormen som något farligt på halva den tid det tar för resten av hjärnan att koppla ihop synintrycket med något farligt. Amygdala har enkla schablonmässiga minnen av saker som är farliga och när amygdala registrerar något farligt, dras kroppens stressreaktioner igång.

Vaksamhetsreaktionen har startat vilket innebär att frivilliga rörelser stängs av. Huvudet vrids mot det som skrämde oss, ofta vrids kroppen också. Andningen stängs av och pulsen går ner, känsligheten i hjärnan ökar och vi blir fokuserade på det som stört oss. Känner du igen reaktionen hos dig själv?

Om Johans hjärna efter en mer exakt tolkning känt igen ormen som en ofarlig art hade hjärnbarken och en annan liten del av hjärnan, hippokampus, börjat stänga av stressreaktionerna. Men det tar lite tid att städa undan de ämnen som släppts lösa i kroppen. Vi får dras med effekterna en stund. Det går att lära amygdala tolka intryck på ett nytt sätt och det ska vi ta upp längre fram i boken. Men det är det här som händer i huvudet på dig när du ser den där rånarluvan i entrédörren där du jobbar. Eller om du kör buss och närmar dig en hållplats en fredagskväll och känner igen ett grabbgäng som du vet innebär rejäla problem. Du som är socialarbetare och har några år i jobbet, har förmodligen lärt att dig att känna igen en person som rör sig på ett aggressivt sätt. Jag skulle gissa att du ”hajar till” om du ser en sådan person röra sig i korridoren där du jobbar. Du stannar till och känner obehag utan att ha gjort någon medveten analys. Samma sak händer dig som jobbar i affär. Amygdala igen.

Vad ska vi göra då? Vad brukar du göra? Om det du gör fungerar ska vi se till att det fungerar ännu bättre. Om det inte fungerar ska vi ge dig förklaringar och förslag på hur du ska få det att fungera. Egentligen är inte lösningen så svår. Det är problemet, hotet som är svårare att förstå. Så häng med några sidor till, jag vill gärna förklara problemet innan jag kommer till hur du ska göra.

Så här långt har du sett att när du ser någonting som du uppfattar som hotfullt så följer fortsättningen i ditt huvud ett mönster. Det går att ersätta ett mönster med ett annat som är mer funktionellt. Jag ska förklara hur.

Copyright 2008. Col production. All rights reserved